4. Vad kostar allt då? En översikt

Uppdaterat 26/3-05

När det gäller hur man räknar effekter är följande områden relevanta som delstudier åtminstone, även om de i stora delar går in i varandra: skatteffekter/skattetransfereringar (dvs hur skatter transfereras mellan populationer, mellan svenskar och invandrare), arbetsmarknadseffekter (blir jobb gjorda som inte skulle ha gjorts tidigare, tas jobb från infödda, genereras arbeten, ökar eller minskar arbetslösheten etc, och vilka ekonomiska effekter har detta?), löneeffekter (orsakar invandring lägre lönetryck, hur påverkar det infödd population? Ekonomiska effekter?). Långsiktigheten? Hur kommer framtida 'kostnader och vinster' möjligen se ut ? Demografiska effekter?, och slutligen ekonomisk politik och hur förd politk påverkar effekter av invandringen. 

För den här genomgången har jag fokuserat på de områden där det råder i stort sett eniga meningar bland nationalekonomer.

Vad kostar då invandringen?

- Lägre löner?

- Teoretiskt sett skapas ett tryck nedåt i lönebilden vid invandring då de ökar tillgången på arbetskraft. Beroende om denna arbetskraft är koncentrerad till särskilda yrken, brancher eller näringsgrenar uppstår fenomenet att svenskar får en lägre lön än vad som hade varit fallet om denna invandring inte hade ägt rum. 

Den enda empiriska studie som gjorts i Sverige vad gäller denna fråga är Ekbergs från 1977 respektive 1983. I den fanns små effekter - dels på vad som hänvisas till sk relativt kapitalpris (kvoten mellan kapitalavkastning och genomsnittslön) och dels på löneskillnaderna mellan olika grupper. Det visar i likhet med andra empiriska studier som genomförts i bla USA, Tyskland (Zimmerman bla. 1994) att invandring tycks ha små effekter på lönebildningen. I USA har det gjorts ett flertal liknande studier; för att nämna; Greenwood och Mc Dowell (1986), Simon (1989) och Borjas (1990). Dessa studier visade att en tioprocentig ökning av antalet invandrare endast skulle minska lönebilden med 0,2 % för de infödda. Man kan inte tala om en särdeles signifikant press nedåt i lönebilden. Däremot finns det andra som gjort liknande ekonometriska studier (bla Butcher och Card) som visar på en effekt som i sig pekar på att lönebilden mer uttalat försämras för de fattigaste - Eller uttryckt med andra ord - löneökningar halkar efter i områden/brancher där det finns många invandrare. 

Men huruvida det verkligen påverkar den etniska ursprungsbefolkning tenderar dessa studier inte kunna påvisa. Så svaret på det; nej, svenskar har inte missgynnats som helhet - däremot mer troligt invandrare.

- Effekt på den totala sysselsättningen och sk undanträngningseffekter

Butcher och Card påvisade 1991 att vissa undanträngningseffekter kunde uppstå i brancher där det vanligtvis är många invandrare. I stort sett visade även deras studie på relativt små effekter som helhet. Borjas kom till samma slutsatser 1994 och 1995. Zimmerman visade samma slutsatser och liknande resultat. Gang and Baitiz fann i en studie som berörde ett flertal länder i Europa att effekter på lönebildningen var små, men däremot att invandring motverkat en utjämning av löneskillnader. 

Denna sista punkt mer viktig än vad som kan tänkas; det viktiga som kanske kommer bort; är att effekter ändock finns, det är framför allt de som är fattiga, själva ev. invandrare, som drabbas. Det tyder sammantaget på att en kraftig invandring påverkar tidigare invandrade - men däremot gynnas "urbefolkningen" (natives). Att lönebilden visar gap - dvs mellan fattig och rik - är i sig inget med nöd något ont - men vad det säger är att den som är definierad som fattig antingen har svårt att höja sin lönebild, och/eller att den definierat rike har lättare att bli rikare - eller helt enkelt att löneskillnadernas gap kvarstår pga invandring. 

Man kanske kan ta ett praktiskt exempel; när Sverige gick in i recession var det också framför allt invandrare som drabbades särskilt hårt. En ökad arbetslöshet var flerfaldigt större bland invandrare än bland svenskar som helhet.

Kanske en slutsats är trots allt; en stor invandring missgynnar invandrare - arbetsmarknadsmässigt och lönemässigt (ökad konkurrens inom samma yrken/brancher). Men det finns inget som tyder på att "urbefolkningen" missgynnas - tvärtom.

Borjas skriver så här - märk väl dock att detta gäller USA:

"Remarkably, economists have quickly reached a consensus on the direction and magnitude of the labor market impacts of immigration. The conclusion suggested by the empirical evidence is likely to be controversial: the methodological arsenal of modern econometrics cannot detect a single shred of evidence that immigrants have a sizable adverse impact on the earnings and employment opportunities of natives in the United States." - ur Friends or Strangers

Å den andra sidan skriver Borjas (1999)*** att 90-talets invandring har haft negativa effekter - på den fattigaste delen av befolkningen, dvs oftast föregående immigranter. Jag tror dock att detta har en del bäring på Sverige också - med tanke på hur recessionen slog mot olika invandrargrupper. Trots att Sverige inte har ett stort problem med illegal invandring, och att Sverige skiljer sig på många sätt från USA. 

Så slutsatsen här blir densamma; invandrare missgynnas i högre grad, svenskar som helhet påverkas troligen mycket litet om alls.

- Så vad kostar allt då?

Studier kring "Omfördelning genom offentlig sektor - inkomsteffekter" visar att invandrare har en större andel som är i "ekonomiskt aktiv ålder". Teoretiskt sett borde därför skattintäkterna från denna grupp vara större än deras kostnader. Så är inte fallet sedan 1990-talet, i takt med en ökad arbetslöshet. Precis som redan konstaterats blir invandring kostsam då arbetslösheten är hög. Man kan säga att den gynnsamma åldersfördelningen bland invandrare väger till stor del upp en långsammare insteg på arbetsmarknaden. Till trots har det alltså inte varit fråga om någon "vinst" sett ur detta perspektiv. 

De enda riktigt empriska studierna som genomförts i Sverige är Ekbergs, och i viss mån Gustavssons. Studier kring "Omfördelning genom offentlig sektor -   inkomsteffekter" visar att invandrare har en större andel som är  i "ekonomiskt aktiv ålder". Teoretiskt sett borde därför skattintäkterna från denna grupp vara större än deras  kostnader. Så är inte fallet sedan 1990-talet, i takt med en ökad arbetslöshet, och även sämre löneutveckling. Precis som redan konstaterats blir invandring kostsam då arbetslösheten är hög. Man kan säga att den gynnsamma åldersfördelningen bland invandrare väger till stor del upp en långsammare insteg på arbetsmarknaden. Till  trots har det alltså inte varit fråga om någon "vinst" sett ur detta perspektiv. 

Denna nettokostnad - dvs inkomsteffekten är numera negativ, under år 1991 beräknades denna kostnad till 10,1 miljarder  kronor och finns beskrivet i SOU 1996:55. Eklunds studie och beräkningar från och gällande år 1995 uppgick till ca 20 miljarder kronor. Denna beräkning var preliminär och är uppdaterad i en artikel som Ekberg skrivit, länk till denna artiklel ges nedan. Även om studierna skiljer sig något från varandra så ger det vid handen att inkomsteffekten under 90-talet följt konjunkturen och visat en nedåtgående trend. Vad denna siffra kan tänkas landa på 1999 kommer troligen  visa en uppåtgående trend förutsatt ett bättre arbetsmarknadsläge.  Nu 2003 vet vi att trenden inte har varit så positiv som man hade hoppats.

Jan Ekberg har gjort en slags slutrapport av den studie som preliminärt beräknades för år 1994 i den nämnda SOU-utredningen. Ekberg menar att kostnaderna - eller omfördelningen genom offentlig sektor - visar ett underskott gentemot den svenska befolkningen som troligen var 30 miljarder eller 2% av BNP. (länk till denna rapport finns längst ned).

Det är givetvis vanskligt att försöka sig på att beräkna  invandringens kostnader - även så till synes enkla studier av transfereringssystemet är oerhört komplexa och inbegriper enorma datamängder. Det ger inte heller en totalbild av vad slutnotan verkligen blir, något som inte heller avses i en sådan studie. Därför är exempelvis Ferdinand Banks (gästprofessor i nationalekonomi vid Uppsala universitet) och Hr. Jansson (fd lektor i företagsekonomi) som många gånger åberopas av de främlingsfientliga och av invandringskritiker i en ohelig alians ibland, både missvisande och slarviga. 

Man tar upp slitage. Rimligt vore nog allt att även peka på att det finns mervärden också. Att räkna ut slutnotan lär ta lika lång tid som människor existerar. 

En fråga man kan ställa sig; är ett räddat människoliv en kostnad eller en vinst?  Den yttersta frågan är: Kan man på förhand se om människor är lönsamma respektive inte lönsamma?

Att vi tar emot flyktingar alls, är välgörenhet. Sedan kan man göra detta bra eller dåligt. Bra är det inte, men allt är inte heller dåligt. Det blir svårt att hävda en flyktingpolitik efter ett slags vinsttänkande, då har det förlorat  sin mening. Men att balansen är så negativ som den är, det säger en hel del om de villkor som finns.

Källor för denna artikel:
 

Sverige, Framtiden och mångfalden. SOU 1995:66 

Jan Ekberg och L. Andersson (1995). "Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter". DS. 1995:68.ESO.
Finansdepartementet. Stockholm. 

Jan Ekberg. Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden. Journal of Population Economics. 1999.
Länk: http://www.ne.su.se/education/grundutbild/cd/vt03/demo/art_ekberg.pdf

G.J. Borjas (1990). "Friends or Strangers": The Impact of immigrants on the US economy. New York Basic Books. 

G. J. Borjas (1999). Heavens Door". New York Basic Books. 

K. Zimmerman (1994). "The Labour Market Impact of Immigration". Artikel/essä i S. Spencer (red/ed): "Immigration as an Economic Asset". Staffordshire, England. 

Fortsätt till kortfattad kritik mot Jansson: Kortfattad kritik mot Lars Jansson