Hem

Klassisk Feminism

Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.

2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.

Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).

Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).

Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren

Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten

Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen

Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD

Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)

Provläs

Provläs ett kapitel: operation könsmaktsförståelse

Revolutionen är permanent och ensam

"That genuine Liberalism was essentially radical and revolutionary was brilliantly perceived, in the twilight of its impact, by the great Lord Acton (one of the few figures in the history of thought who, charmingly, grew more radical as he grew older). Acton wrote that 'Liberalism wishes for what ought to be, irrespective of what is.' In working out this view, incidentally, it was Acton, not Trotsky, who first arrived at the concept of the 'permanent revolution'." -- Murray Rothbard (Left and Right)

"Statism is an ideology, and all ideologies are variations on human livestock management practicies." -- Stefan Molyneux

Hanna Wagenius

Johan Karlsson

Bloggar & annat

Nonblogg

Petra Östergren
Susanne Dodillet

Bloggrolla´ 

Anaïs
Aqurette
Attila
Berne Stålenkrantz
Björn Johnson
Blog Dizz
Bloggen Bent
Brad Spangler
Danne Nordling
David Friedman
Deep Edition
Dibbuk
Hasse Arvidsson
Café Hayek
Dennis Josefsson
Dyslesbisk
Equiliberal
Facade Posse
Flavianopolis
Fredrik Ax
Fria Iranvänner
Frihet och sanning
Gardebring
Germania!
Hanna Wagenius
Hellström
Henrik Alexandersson
Integrationsbloggen
Isobel
Jimmy Sand
Johan Folin
Johan Ingerö
Jacob Dlouhy
Johan Norberg
Julian Sanchez
Jonathan Leman
Josh
Lennart Regebro
Liberati
Libertarian Labyrinth
Mary
Mattias Svensson
Machina Libera
Mikael Ståldal
Mothugg
Motpol
Niklas Dougherty
Niklas Elert
Ola Berg
Pop politics
Reason Hit&Run
Röd libertarian
Sagor från livbåten
Samtidigt
Samizdata
Seved Monke
Sophia Blomqvist
Subjektiv
Tinnitussan
Tor Edvardsson
Wille
Wirkman
Åsa Carlsson


Same, same but different

Femmes bloghs

Anna Ekelund
Laura Agustin

Ablativ
Anna Svensson
Callisto
Cathy Young
Charlotte
Claire Wolf
Enjoy Every Sandwich
Elin Grelsson
Frihet, fildelning och feminism
Gylf
Helena Sandklef
Redness - svårt klok...
Lisa Magnusson
Redneck Feminist
Sakine
Tanya Holm
Ylva-Maria Thompson
Wendy McElroy

Sexpositiva

Carl Johan Rehbinder
Destroyer
Fairyescort
Greta Garbo
Isabella Lund
Jeppe på berget
Johanna Sjödin
Miss evil
Projo
subcult.hora
Sunny
Sexualpolitisk blogg
Yoni

Partister with a mission

Erik Svansbo (FP)
Hagwall (M)
Leiph Berggren (FP)
Sundevall (C)
Anders Wallner (MP)
Westerstrand (Kd)

leadhers

Gudmundson
Sanna Rayman

Teknik, integritet, och politik

Amanda Brihed
Emma (Opassande) (PP) 
Christian Engström (PP)
Falkvinge (PP)
Framtidstanken
Copyriot
Mark Klamberg
Oscar Swartz
Pelpet
Piratbyrån
Schneier

Wissenshaft & Erwägungen

1 är inte ett stort tal
99 our 68
All of my faults are stressrelated
Adventures in science and ethics
Austrian Economists
Bad Science
Becker&Posner
Berghs Betraktelser
Blind höna
Christopher Kullenberg
Corpus Callosum
Daily reckoning
Den hälsosamme ekonomisten
Ekonomistas
Inslag
Jörgen Modin
nonicoclolasos
Remissinstansen

Konservativa

Roland PM
Dick Erixon

Vänster som intresserar

Esbati
Motvallsbloggen
Snällisten

Trotsar all beskrivning

Bejconpire
drf - din guldfisk lirar i division två
Martin Borgz
Martin Klasch
Mickey J Barczyk
Richard Slätt
Schmut
Stationsvakt
Studiomannen
Thomas tvivlaren
nef - polymeriska tankar
Åsa

Kulturellt lo and hi

Steve Kilbey

Emma Gray Munthe
Bloggywood
Ett perfekt tomrum
Johan Månsken
Kulturbloggen
Loci
Läst och tänkt i Annien
Notiser från en ö
Weird science

Israeldebatt

Al Hamatzav

John Stuart Mill

John Stuart Mill föddes för 200 år sedan idag. En dag att reflektera över vad Mill betytt för utvecklingen av liberalism och demokrati och hans betydelse för även feminismen. Att många av hans tankar inspirerat den demokratiska form som många västerländska länder åtnjuter i modern tid kanske de flesta är medvetna om. Om än att många av hans grundläggande tankar ter sig glömda i vissa fall, att tendensen är att glömma att demokratiska värden i västerlandet hänger ihop med mänskliga rättigheter, att demokratiska val aldrig kan bli legitima om de inte hänger ihop med dem. Att en demokrati måste begränsas för att inte urarta till terrorvälde och förtryck, bara för att en majoritet kräver detta. Detta är en liberal grundläggande syn på statens roll och skyddet av individen. 

Denna del av Mills bidrag till synen på demokrati uppmärksammas av Dennis. I UNT påpekas att Mill inte var "liberalismens fader". Och det är ju riktigt och ofta behöver det påpekas. Mill kan dock betraktas som "socialliberalismens fader", men med en viktig distinktion som skiljer honom från dagens socialliberaler; nämligen att man aldrig får begränsa en människas frihet, förutom när hon skadar en annan människa; det är samma liberala princip i grund som talar emot tanken att människan kan användas som ett verktyg för staten, dvs., som ett mål; en liberal princip är att varje människa är sitt eget medel och mål. Detta är essensen av synen på hur demokrati och mänskliga rättigheter måste hänga ihop. Mills grundläggande tanke var politiska friheter, inte så kallade ekonomiska friheter, också en viktig distinktion som skiljer honom från dagens socialliberaler. Ändå har nog denna Mills skadeprincip tolkats lite väl fritt, där vi nu står inför en mer eller mindre kollaps av denna syn på begränsad demokrati, inte bara i Sverige, utan även i andra länder där vittgående omsorger av medborgares "säkerhet" används som motiv att inskränka friheter. Och där någonstans ger antagligen Mills utilitaristiska något oklara tankar upphov till en rad tolkningar, där strävandet efter lyckomaximeringen inte riktigt går ihop med frihetstankarna (som en moralisk princip), allt människan gör ger ju inte upphov till lycka, men det är ändock frihet. Något för många som kallar sig liberala av något slag att reflektera över denna dag. Ohlininstitutet har också en text om Mill idag. 

Man skulle kunna hävda att Mill på flera sätt var feminismens fader. Och det är ju typiskt att en man skulle kunna vara det. Men som det ryktas fortfarande skrevs essän "The Subjection of Women" (1869) tillsammans med hustrun Harriet Taylor Mill. Anledningen att Harriet i såfall inte är nämnd som medskribent är kanske uppenbar? Kvinnor var betraktade som opolitiska varelser. Essän vållade stor debatt och givetvis även ogillande. I huvudsak är essän en argumentering för lika rättigheter, som det hävdas, på utilitaristiska grunder: att kvinnans lika rättigheter skulle ge ett lyckligare samhälle. Det är kanske inte så konstigt med tanke på den inriktningen, att kvinnans rättigheter därför så ofta kommit att ses som en samhällsangelägenhet och inte en moralisk princip kopplad till mänskliga rättigheter. Att Mill resonerade så här ska också ses i ljuset av hans ambitioner att förklara politiska rättigheter som ett verktyg att lyfta fram de "bästa" individerna, till gagn för samhället.

 #

Angående socialliberalismen så har man kunnat notera en önskan om dess återkomst både i anslutning till prostitutionsdebatten och till Folkpartiets förehavanden. Vilket ändå är lite lustigt, i vart fall om man tänker sig att socialliberalism är något i Mills anda. Jag tror nog inte att Folkpartiet av idag, eller något de var för tio år sedan, är i närheten av Mill.

 
 #

Nej, det där är direkt stötande att ens som socialliberal i Mills anda motivera kampen mot prostitution som ett slags högre gott - dvs., i direkt konflikt med hans grundläggande tankar om människans frihet. Men bortsett från det, ligger det i Mills tankar ett frö till denna typ av kollektivistiska "nyttor"?

 
 #

Orden "liberal" och "socialliberal" tycks ha en enorm töjbarhet i hur man kan tolka dem. För att anknyta till Danmarks-debatten: är Danmark mer socialliberalt än Sverige, eller tvärtom? Eller är kanske bägge östtyskland? Kanske är alla välfärdsstater, inklusive USA, östtyskland, för den renodlade marknadsekonomins förespråkare?

 
 #

Frö, kanske. Riktigt stängt är det ju inte, bjuder man lillfingret finns det dom som tar hela handen. Fast jag anser att även om han är utilitarist så ger han inte bort så mycket som andra, och som en del hävdar. Det finns en passage precis i början av Om friheten, han nämner något i stil med att det individer sysslar med och som inte påverkar andra är något som andra inte ska lägga sig i. Likaså finns den vanliga frivillighetsprincipen mellan människor, och då kan det vara bra att komma ihåg att Mill redan i första meningen skriver att det inte handlar om "den s.k. viljans frihet" utan, meningen efter, "den medborgerliga eller samhälleliga friheten" och "gränserna för den makt som samhället lagligen kan utöva över individen". Sådana frågor som brukar komma upp när det gäller frivillighet, som egentligen handlar om brist på alternativ, är alltså inte särskilt intressant för Mill i Om friheten.

 
 #

Stefan:
Hela västvärlden brukar kallas för välfärdsstater, och då inte bara av nyliberaler. Ta den danska sociologen Gösta Esping-Andersen till exempel, han ser tre olika. Den socialdemokratiska, den konservativa och den liberala. Det är förstås en teoretisk konstruktion, och vissa hävdar att varje välfärdsstat är olik de andra, men det är åt det hållet det ligger.

 
 #

Och Danmark är då den liberala välfärdsstaten?

 
 #

Nej, det är en socialdemokratisk välfärdsstat. Storbritannien och USA brukar nämnas som de liberala, Tyskland som konservativ

 
 #

Och Holland?

 
 #

Det är en empirisk fråga som jag inte har så stor koll på. Som jag sa är det inte alla som håller med Esping-Andersens klassificering, och Holland kan vara ett case in point såtillvida att de inte faller entydigt in i en särskild kategori. Wikipedias artikel om Gösta Esping-Anderson är väl en hyfsad sammanfattning av hur han ser på det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Esping-Andersen,_G%C3%B8sta

Fast vi är väl ganska långt från Mill nu.

 
 #

Grattis på födelsedagen då!

 
 #

Hur skulle det kunna finnas en liberal välfärdsstat?

 
 #

Bra fråga. Jag ser inte själv hur det kan finnas en liberal välfärdsstat, det är som en oxymoron.

Angående Mills "frö", ja, jag håller med.

 
 #

Kan det finnas någon liberal stat alls då, om nu skatt är stöld?

 
 #

Ja, liberala stater. Men skatt är stöld är ohållbart. Det är förbehållet a-k'isterna, så det så.

 
 #

Liberala stater som... *plats för exempel ur verkligheten*

 
 #

Eftersom i stort sett alla länder är välfärdsstater i någon mån så är det väl självförklarande? Det finns inga liberala stater. Men Amerika var närmast.

 
 #

Ja, det var tider det, när George Washington högläste Thomas Paine för trupperna!

 
 #

Jag ser inte någon direkt anledning till varför liberal välfärdsstat skulle vara en oxymoron. Esping-Andersens klassificering handlar inte i första hand om varken socialdemokrati, konservatism eller liberalism utan om välfärdsstaten. Och typologin ska relateras till hur dessa stater organiseras, jag ser ingen större anledning till att gnälla över "liberal välfärdsstat" bara för att vissa liberaler anser att en nattväktarstat är det enda rätta. Givet att det finns en välfärdsstat finns det förstås också ett liberalt sätt att organisera den på, som skiljer sig från det socialdemokratiska, där man utgår från en liberal teori om samhället.

Alternativet att gnälla över semantiken kan ju den som vill bli utpekad som en sektmedlem ägna sig åt. Samma person behöver inte fundera över varför ingen lyssnar på honom i andra fall heller.

 
 #

Typologin som Esping-Andersen använder sig av är säkert rimlig. Jag gnäller inte över det. Utan snarare ser jag inte hur välfärdsstaten går ihop med liberala värden, men visst istället för oxymoron ska det nog ses som paradoxer. Det kan inte finnas någon stat alls utan någon skatt - och det behöver inte ha med omfördelande välfärd att göra.

 
 #

Ett sätt att koppla ihop liberalism och välfärdsstaten är genom Maslows behovstrappa. Liberalismen handlar som jag (och många andra) ser det, om individens frihet att utveckla den egna personen. Enligt Maslow (och många andra) kan ingen sådan personlig utveckling ske förrän de grundläggande fysiska - eller ska vi säga biokemiska - villkoren är uppfyllda. Att täcka någons fysiska behov är med den utgångspunkten att ställa henne på den grund där hon kan börja vara människa.

Enligt en sådan tolkning går det som jag ser det utmärkt att få ihop välfärd - definierat som individens rätt till de grundäggande (sic!) behovens uppfyllelse på det allmännas bekostnad - med till och med nattväktarstatsliberalism. Det handlar om att addera medborgarnas fysiska överlevnad till det gemensammas ansvarsområden - att höja lägstanivån till den basstandard där vi kan börja bejaka det mänskliga i oss.

Att denna basstandard, dessa grundläggande behov, ligger rätt många snäpp under vad dagens välfärdsstater tagit på sig att sörja för kanske är underförstått.

 

Posta ny kommentar

The content of this field is kept private and will not be shown publicly.
  • Allowed HTML tags: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • You can use BBCode tags in the text.
  • You may quote other posts using [quote] tags.
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Web page addresses and e-mail addresses turn into links automatically.

More information about formatting options

CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.
seven - = zero
Solve this math question and enter the solution with digits. E.g. for "two plus four = ?" enter "6".

Händer och skett

Meta

RSS.xml
node/feed
comment rss


Subscribe with Bloglines

Du kan registrera dig, kontakta mig. 

Uppdrag sökes! 

Spamfiltret gör att kommentarer ibland kan hamna i modereringskö. Så om ditt inlägg inte kommer upp beror det mest sannolikt på det. 

Det finns regler. Läs dem.

Kommenterat sist