Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).

Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)




Är du inte onödigt hård nu?
Han säger ju inte han ska ge upp ambitionerna, bara byta etikett. Kan ju ses som respektfullt... visa att man vill delta i kampen men inte vill kliva på tår.
Har själv, av liknande orsak, kallat mig anarkofeminist... avsiktligt... men det leder bara till pedagogiska förklaringar till varför det är felstavat :-)
Fast just nu undrar jag om inte femenismen är mest givande!
Well, det där har man ju sett så många gånger: feministiska män som bekvämt kliver ur vid första motgång. Och det är ju enklare för dem att kliva ur om man säger så.
Men som redlib påpekade, han är ju i alla fall femanist (whatever that means).
Tragiskt att ordet feminism har förstörts av folk som säger att de är feminister, de är det INTE i mina ögon...
Jo, jag är onödigt elak, men jag blir ibland så trött på att människor tenderar att tänka i kollektiva kategorier. Som om Feministiskt initiativ är den sanna måttstocken på feminism. Och sedan den löjliga bitterheten blandat med oh så sårade känslor. Shape up typ.
Istället för att dra igång anarkofemanistiskt initiativ, eller älta hur dåligt Fi var, så kanske vi borde gå tillbaka till rötterna och se till att Den Fjärde Generationens Feminism kommer att karaktäriseras av en renässans för tanken om individens okränkbara rättigheter oavsett kön. Då löser sig de flesta feministiska sakfrågorna sig själva.
Är kvinnan främst en individ eller främst en del av ett kollektiv? De olika feministiska inriktningarna kan lätt delas in i dessa båda grupperingar.
När män beskrivs i kollektivistiska termer blir det ofta ett himla liv: Män känner sig marginaliserade, antifeminister får vatten på sin kvarn om manshat och 'män är djur'-syndrom.
Att många feminister talar om kvinnor som kollektiv (och ofta som offer för omständigheter som maktstrukturer, genuseffekter och sexualiseringen av det offentliga rummet och annat som de som individer inte antas begripa eller kunna göra något åt) är inget annat än tecken på en djupt reaktionär kvinnosyn.
Feminismen är trendig och politiskt korrekt. En attityd som jagar allt hos den västerländske mannen som luktar sexism eller rasism, för det är ju inte bara kvinnorna utan även invandrare och andra minoriteter som är hans offer. Konstigt att feministerna inte fattar att sådant leder till fjäskande för islam och till kvinnoförtryck. De verkar tycka att det är okej för minoritetskulturer att förtrycka sina kvinnor. En logisk kullerbytta för att till varje pris få motstridiga idéer att gå ihop.
Male escort: Visst är det så, du sätter fingret direkt på den ööma punkten, det är dags för något nytt, eller snarast något nygammalt att sprida på den svenska feministiska kartan. Som mer är i linje för oss människor som ska leva på jorden. Och det är frågan om en renässans av tankar och idéer. På liknande vis som Nozick en gång revitaliserade och gav liberalismen en renässans för de klassiska gruindläggande idéerna, behövs något liknande hända med den borttynande feminismen i liberal individualistisk anda. Nyfeminism?
För liberalismen har kunnat revitaliseras, men det verkar som om feminismen inte riktigt fungerat på samma vis inom sfär, man har hellre velat sortera bort den som överflödig. Men så enkelt är det inte. Sociala orättvisor består, vi behöver fortfarande analysapparat för att förstå, tydliggöra statens roll och individers rättigheter. Osv.
Sedan är det precis som du påpekar, när vi har läget som Susan B Anthony (bland många klassiska individualister i liberal tradition behöver en renässans)och tidskriften Revolution (sic) hade som motto där vi kan leva upp till: åt män, deras rättigheter, inget mer; åt kvinnorna, deras rättigheter, inget mindre.
När detta är i symbios mellan lag och stat då kan kvinnan befria sig. Utan hänsyn till att använda kollektiva lösningar som bygger på att någon måste betala för någons befrielse.
Kvinnor och män är alla "offer" för strukturer om man så vill, men i det retoriska flödet blir det ju snarast att det är kvinnorna som är det, männen är immuna? (Ja, det är reaktionärt och blottar en kvinnosyn som inte är så behaglig).
Kloka tankar från Male Escort och Louise som vanligt...
Jag gillar ordet nyfeminism... inger liksom hopp och kan kanske vara ett ord som alla kloka feminister skulle kunna samla sig bakom. Jag tror som sagt var mest på klokhet, visdom och kunskap jag...
Kan det inte vara så att paraplybegreppet feminism i själva verket är intellektuell slöhet? Om någon påpekar att den ena feministen är klassiskt liberal och den andra är kommunist och frågar hur det kommer sig så ställer de båda sig i armkrok och säger "Ja, men feminismen är så bred och mångfacetterad och låter sig inte förklaras så enkelt!"
Nja, inte riktigt. Det finns nationalsocialistiska feminister. Men dom får inte vara med i den härligt spretiga diskursen, utan behandlas som dom parias de är.
Jag tror att det har blivit som det är just för att man såg ned på kvinnorna. Varför föra en seriös diskussion med någon man inte respekterar? Att ställa krav på logik och stringens är bara att kasta pärlor för svinen.
Det påminner lite om soul foods historia. Råvarorna till det var mat som slavägarna ansåg dög åt slavarna. Maten utvecklades till en konstform och behölls trots att man kunde skaffa andra råvaror efter frigivningen.
Skillnaden mellan idéer och mat är att mat är mycket mer utilitaristisk. Egentligen så finns det ingen "fin" och "ful" mat - bara konventioner och näringsvärde, medans alla idéer inte är lika mycket värda.
Uppenbarligen så har feminismens "schizofreni" utvecklats till ett sätt att skilja på folk och folk. Alla som anmärker på spretigheten är inte med.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Jefta samlade alla män i Gilead och gick till anfall mot efraimiterna. Männen från Gilead besegrade efraimiterna, som brukade säga: ”Ni är bara flyktingar från Efraim, ni gileaditer, hälften Efraim, hälften Manasse.”
Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade gileaditerna: ”Är du efraimit?” Om han svarade nej
sade de: ”Säg shibbolet!” Om han då sade ”sibbolet”, därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillfälle stupade 42 000 efraimiter.
Dom 12:4-6
Posta ny kommentar