Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).

Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)




Trodde att slaveri fortfarande var olagligt i Europa...
Argumentet är infantilt... Om prostitution skulle betraktas som att köpa en person, vad är då lönearbete? Eller för den delen hur klassar man om någon betalar för en älskare/älskarinnas lägenhet.
Bohem, och just en retorik värdig en kommunistiskt övertygad eftersom lönearbete per definition är slaveri (utsugning). Överlyft på en feministisk tanke är det rätt naturligt att betrakta hemmafrun/älskarinnan som slav?
Men ett delikat problem, hur gör man med sexsäljaren/konsulten/egenföretagaren som tar betalt för en tjänst? Är de utsugare eller förslavade?
Det finns några intressanta teorifall från Japan i det fallet, en klassiker är att någon ber all sina älskare/älskarinnor köpa exakt samma present (typ Hermes Kelly, Franck Muller) så att alla förutom en kan säljas. En delad slav/slavinna kanske?
Har du någon länk eller lästips?
Tyvärr känner jag bara till rapporter i japansk media, och förstås från japaner. Fenomenet är välkänt i Japan, såvitt jag vet.
I områden som Kabukicho i Shinjuku och Ginza finns det flera andrahandsaffärer som lever av detta. Väskor köps i original förpackingen, ges bort, säljs tillbaka till affären, sen startar processen igen. Huvudsaklingen är det host/hostess och deras kunder/älskare/älskarinnor som står för omsättningen.
Sen är det intressant med "salary man" -> "hostess" -> "host" kedjan, dvs "hostess" kunder är till stor del salarymen, "host" kunder är till stor del jobbar som "hostess". Vet inte riktigt hur teorin hanterar detta...
Jisses, helt obekant för mig, och verkar vara ett rätt udda sätt att betala för sig.
Poängen är att älskaren/älskarinnan kommer se till att bära presenten de fick, vet inte om hur typiskt japanskt det är. Från personen som gav presentens synvinkel bär han eller hon just den presenten de fick. De tror ju inte att just deras älskare/älskarinna skulle sälja deras present. Men aggregerat är effekten just den ovan. Presenterna är också inte riktigt betalning heller eftersom kunder måste betala hutlösa priser till hosten/hostessen och baren de arbetar i.
I just host/hostess fallet bygger mycket av businessen på att kunder potentiellt kan få hosten/hostessen till älskaren/älskarinnan även om businessmodellen i säg inte utlovar detta eller sex. Sex är visserligen till stor del nästan utlovad i fallet med host, inte med hostess. En intressant skillnad iofs. Vet inte om hur det funkade med de gamla danspartnerställerna (dvs där man betalade för att dansa med en dam) som fanns i USA.
Posta ny kommentar