Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Snart i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).
Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)
Jag tar mig friheten att citera mig själv:
"Jag ska inte ge mig på att föra Isobels talan, det gör hon bra själv, men hennes artikel kan lika väl tolkas som att staten ska göra allt annat än att styra och ställa i våra liv. För att dra in Hayek i det hela, “frihetskampens stora mål är likhet inför lagen”, dvs inför staten. Det obehagliga ovanifrån-perspektivet och oförmågan att sätta sig in i hur vanliga människor vill leva sina liv infinner sig när staten påbjuder ett visst, i det här fallet könsbundet, beteende och inte när det sägs att staten ska förhålla sig neutral. Det är det mest besynnerliga i Wennströms text, att den kritik han anför mot liberalismen träffar konservatismen bättre."
Det är därför som din bok är så efterlängtad :-)
Oftast har det varit svårt från liberalt håll att få grepp om vad som skulle vara ett liberal- feministiskt synsätt. Jämför böckerna "Tokfeminismen" av Birgitta Kurtén-Lindberg samt "Frihet och feminism" av Johanna Möllerström & Carolin Dahlman. En mycket stor skillnad i åsikter, för emot feminism, men inte en i-feminist position. Idéerna ägdes av andra.
Kanske är det en ledtråd? När genusmetodologin varit ett så starkt redskap för en ideologi som gått hårt på tvärs med de egna idéerna är det, fullt mänskligt, begripligt att det finns svårigheter att tolka redskapet annorlunda.
Dennis, just det, det blir ännu konstigare att kritisera när neutralitet istället för förutfattade meningar/traditioner påbjuds. Att det görs i statens "tjänst", tja, då kanske man ska fundera på i jämförelse med vad...Nu var det möjligen inte Lindqvists mening här, utan snarare försöka tolka vissa feministiska tankar med Hayeks glasögon, det bara framstår som ogenomtänkt för det krävs kanske lite mer än att tänka sig att genuspedagogik som en metod att tvinga fram beteende. Hayek hade med andra ord inte sett genuspedagogik som speciellt problematiskt så länge den syftade till att lära oss att behandla barnen lika och locka barn till att just ta hänsyn till sina egna preferenser i högre grad än förväntningar, och se till lärare också förstår det och hur de gör.
Det värsta som händer är att den spontana ordningen förändras, eller könsmönster, eller det mest likgiltiga scenariet, inget förändras.
Waldemar, jag kan förstå att misstankarna uppstår just för att den nog använts i hög grad av ideologiska skäl mer än ett nyttigt verktyg, precis på samma vis det är förklarligt med den liberala misstänksamheten mot feminism.
Posta ny kommentar