Boken är slutsåld. Kommer ny upplaga med extramaterial lagom till 8 mars. Recensionsex. finns kvar några enstaka, och om du vill ha ett ex. hör av dig till mig via kontaktformuläret.
I våras kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).
Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)
Gott slut, och med en förhoppning om en hejdundrande succébok vad det lider!
Jag saknar Rammstein och Sex Pistols i din patologiska lista.
De fick inte plats, men första utkastet hade Rammsteins Mein Teil och åtminstone Clash The Call up, sedan blev jag så emo av att lista låtarna.
Gott slut du med!
Som troget Smithsfan sedan -85 så uppskattar jag att Moz hamnade på dödslistan. Måste givetvis kompletteras med:
Dan Andersson-Spelmannen i Thorstein Bergmans tappning. Inte ett öga torrt.
Kate Bush - This Womans work. Återupptäckte den i Extras julspecial. Cheezy video men härlig trots 80-tals vibbar.
The Specials - Ghost Town. Egentligen bara titeln som passar.
The Clash - Straight to hell.
Natalie Merchant - Life is sweet. Dödens antites.
Nancy Sinatra - Bang bang
Roxy Music - If there is something. Gärna med videon från Flashbacks of a fool. When you were young...
Vilket osökt leder till Broder Daniel - When we were young.
Johnny Cash - Hurt
The Smiths - The light that never goes out. To die by your side...
Katell Keineg - Gulf of Araby. Ingen speciell anledning. Bara en härligt vemodig ton.
"Och äntligen är detta skitår snart över, vi höll på att gå sönder, hela familjen, men vi står här nu och blickar bakåt och tänker alla att:
shit, vi överlevde. "
Har precis samma reflektion över 2008. Det var det värsta året i mitt liv oavsett hur man räknar. Nu kan det bara gå uppför. Things are gonna change, I can feel it. :-)
Toppenlista.
Önskar dig ett gott år!
Byggaren, vilken sjysst komplettering, varenda en av låtarna är helgjuten på en dödslista. Specials ghost town är en gammal favorit.
Här är en variant på Hurt förresten som passar vår ironiska generation dessutom:
(Grodan Kermit sjunger Hurt, med nålar och allt)
Ja, nu kan allt bara bli bättre.:)
Tack Charlotte och allt gott till dig på det nya året!
Posta ny kommentar