Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).
Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)
hehe.. kul formulering i e24-artikeln: ..där kvinnan lät sig förföras av mannen...
känns onekligen en smula svenskt?
"Betyder det att "journalister" inte skulle veta hur kommentarsfunktionen fungerar eller hur man länkar och citerar en blogg?"
Haha! Dräpande! Gäller förmodligen i synnerhet DN-journalister, de gamla kommunisterna!
Bloggandet är inget nytt, s.a.s.:
(Länk.)
"Men i en blogg har journalister ingen möjlighet att ställa kritiska frågor."
Jag håller med dig i princip där, med ett nog så viktigt undantag, det är ju en del bloggar som modererar kommentarerna och då kan det nog vara svårt att komma med kritiska frågor (nog för att journalister verkar mer än lovligt dåliga att ställa _relevanta_ kritiska frågor).
Men i princip håller jag förstås med dig, det är för många journalister en helt ofattbar överflyttning av makten att själv sätta agendan. ;)
Prostituerade/sexsäljare/kalla dom vad du vill som utpressar sina klienter torde vara de mest föraktliga varelserna på jorden. Varelser som går där de borde kräla fram. Sedan så har vi dom som mer eller mindre "skvallrar" om sina klienter. Jag tänker t.ex. på Hollywoods egen bordellmamma som var involverad i produktionen av en porrfilm där man "återskapade" scenerna från bordellen. Och så har vi de som säger att de minsann har verkställande direktörer från börsnoterade företag såväl som kända rockstjärnor som klienter. Vad skulle detta bevisa nu annat än att vissa somliga vill göra sig märkvärdiga.
Öh, jaha. Så utpressare är dåliga människor, vilken överraskning? Behövde du tre veckor för att komma underfund med det?
Och marknadsföring har vi aldrig hört talas om i andra branscher, vad är det för upprörande med just det? Se tandkrämsreklam.
Tja, se det som så att bloggposten håller efter tre veckor. ^_^
Och ja, jag kan förstå att Hollywoods bordellmamma såg skvallret som ett smart karriärdrag. Jag kan även förstå poängen i att en sexsäljare försöker framställa sig själv som mer moraliskt högstående än sina klienter. Men bara för att det *kan* fungera så betyder det inte att det är rätt. För med skvaller så reducerar man sig från en tillhandahållare av tjänster till ett kvällstidningsdrägg utan presskort. Den moraliska indignationen är det lilla fikonlöv som gör att kvällstidingarna år ut och år in kan skriva om exakt vad som helst på ett "häftigt" sätt. Om du inte tror mig så kan du studera de olika "debattböckerna" som gavs ut kring mitten av 1900-talet. Det gick inte att vara ärlig med att det man skrev var en porrbok. Alltså var man tvungen att leka samhällsdebatt.
Att nyttja samhällets allmänna tendens till "moralisk indignation" är inte samma sak som att hysa den.
Posta ny kommentar