Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Snart i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).

Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)




Men delfiner är ju läraktiga däggdjur som kan rädda människor från att drunkna t.ex. Det gör aldrig hajar. Därför anser jag att delfiner - ur egoistiskt mänskligt perspektiv förvisso - är mer skyddsvärda än hajar. Jag vill att det ska finnas delfiner i haven, helt enkelt. Hajar kan jag leva utan.
Torskätare som jag är vill jag givetvis också att det ska fortsätta finnas torsk i haven, och därför måste jag vara emot ett sådant fiske som övertaxerar bestånden, såsom skedde utanför Newfoundland. Jag skrattar inte åt dem som bekymrar sig för att detta kan hända på andra håll också.
Vad har du emot söta havssköldpaddor? Så din dödandeetik går ut på djur som eventuellt en gång på en miljard räddar en fiskare? Härlig inte-ens-Flipper-etik.
Jag leker inte Gud. Jag låtsas inte kunna styra över hela evolutionen och helt opartiskt kunna skydda alla arter lika mycket. Men ja, jag tycker känslomässigt mer om delfiner än hajar, så är det. Sköldpaddorna är ju gulliga och för mig harmlösa, så de får gärna vara kvar också, men om jag nu måste prioritera vilket havslevande djur jag föredrar att rädda, så blir det delfiner.
Sedan kan man förstås kritisera dolphin-safe om det visar sig att den faktiskt inte var dolphin-safe. Då är det ju en slags falsk marknadsföring.
I den intressanta serien South Pacific visas olika tonfisk-fiskemetoder, bl.a en halvindustriell spöfiskemetod på Samoa. De får upp en jävla fart på fisket, men det kan naturligtvis inte jämföras med de effektiva fiskemetoderna där det kan dras upp hundratals ton från ett stim.
http://en.wikipedia.org/wiki/South_Pacific_(TV_series)
@Stefan, det var ju min poäng att det är falsk och dubiös marknadsföring, för jag tror de flesta utgår från att 1) inga delfiner dödas och att det också är 2) en hållbar metodik för ekologin. Stör man ett ekologiskt system - som inte är byggt på mänskliga kriterier för gullighet och lärbarhet utan på näringskedjor - så har det till slut sådana effekter att det påverkar mångt mycket mer, och kanske t om den art man vill från början skydda.
@Daniel, får försöka hitta den streamad, har inte TV längre.
Håller med Stefan H. Delfiner har en mer komplex hjärna/CNS än sköldpaddor och det finns därmed anledning att anta att de har en mer komplex/människolik känslovärld än de senare. Vilken maxnivå på "människolikhet" hos en djurart man sedan har för att gladeligen lägga dem i sin lunchsallad är naturligtvis individuell...
Ja, om metoden verkligen innebär någon slags ekologisk katastrof, så måste den givetvis kunna kritiseras för det.
Om intresse finns har jag invite till en torrentsida med engelska tvprogram där den finns för nedladdning. Maila!
en annan lösning på problemet är att sluta äta tonfisk, både färsk, torkad, konserverad eller på annat sätt bevarad för konsumtion av djur eller växter.
Dessutom vem äter burktonfisk? Finns det att köpa? Den produkten måste vara den ultimata 50-tals maten tillsammans med burkskinkan och pilsnerkorven,
Mvh
Lisa
Ja men havet och en jäkla massa människor kommer få ett sämre liv. se http://southernfriedscience.com/2009/05/10/four-things-everyone-needs-to-know-about-sharks/
Tja jag äter rätt mycket tonfisk i de perioder jag inte har gott om pengar. Utöver att det är gott och nyttigt känns det roligare än billiga ägg, klaustrofobisk kyckling eller grisar som slaktats obehagligt. Så om det gör mig till 50talsnisse så ok, bjuder på det.
Att sen sluta äta nåt istället för att äta det smart ser jag som en ickefråga, varför skulle jag göra nåt så dumt, jag hatar ju inte fattiga? Lite som att sluta äta choklad för att kakaon vanligtvis farmats av otrevliga typer, tokdumt?
@Lisa, jag antar att "burktonfisk" ingår i de 3,605,000 ton fångade år 2000. Så ganska stor industri med andra ord. Jämför med torskfisket*. Den ideala lösningen att alla slutar äta tonfisk är också fin som tanke, men antagligen meningslös. Beroende på var i världen så äter vi antingen mer tonfisk färskt eller på burk, men också beroende på vår plånbok. Det spelar ju ingen roll om vi äter den grillad eller i burk? LIka lite som det egentligen spelar torsken någon roll om vi tillagar torsken aptitligt eller köper den som fiskpinnar.
*) Hittar ingen bättre siffra än wikis just nu och bara för en del: The 2006 Northwest Atlantic cod quota is 23,000 tons representing half the available stocks, while the Northeast Atlantic quota is 473,000 tons.
http://en.wikipedia.org/wiki/Cod
Delphi-lisa: Jag vet att man inte ska rubba ekologiska system, och jag förespråkar ingen utrotningsjakt på hajar, jag säger bara att jag gillar delfiner bättre, särskilt i de vatten där jag själv kanske skulle råka trilla i.
Det är likadant med vargar och giftiga ormar. Not in my backyard. Jag är trots allt inte beredd att offra mitt liv för den perfekta ekologiska balansen, även om nu hajar är snälla nog att bara döda en amerikan om året.
Det (o)lustiga i det hela är att tonfisken i princip är utrotningshotad.
DET borde frågan handla om.
Mina katter äter tuna på burk,billigast möjliga kattmat. Varför billigast?
Antagligen "slaktrester".
Jag antar att en del fattigpensionärer köper samma burkar.
btw
"burkskinkan och pilsnerkorven" lever i allra högsta grad,man kan tom beställa pilsnerkorv på restaurang! (Vaxholm).
Tulip resp Bullens.
:)
"En möjlig lösning är förstås att få oss sluta äta tonfisk, vilket vore lika orealistiskt som att få oss att sluta äta torsk eller för all del sluta äta kött om man ska göra etiska övervägningar kring djurs rättigheter"
Orealistiskt? Jag har inte ätit fisk eller kött på 10 år, innebär det att jag inte äger reel existens?
Hur många andra har du övertygat? Existensen av katolska präster innebär inte att det är realistiskt att övertyga hela befolkningen att sluta ha sex.
Posta ny kommentar