Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).

Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)



Louise:"Är det någon mer än jag som åtminstone försöker se skillnad på vad staten (vilket AF är en myndighet av) får göra eller inte och vad enskilda individer som verkar i samhälle får göra eller inte?"
*räcker upp handen* :-)
http://libertasetveritas.blogspot.com/2008/06/staten-ska-inte-f-diskriminera.html
Vår gemensamma vän Minimalisten och jag hade en ganska intressant diskussion om den här frågan sist det här var på tapeten.
Men förstås!
Bra inlägg.
Tack! Och detsamma!
Dessutom...
För att vara en diskriminering måste det vara en särbehandling. Om en muslim inte tar någon i handen (iaf utanför den privata svären) kan de ju knappast diskriminera någon.
Varken den kränkthet som den muslimske mannen eller Lars Gårdfäldt upplever sig ha varit utsatt för bör överhuvudtaget bli föremål för rättslig prövning. Att den muslimske mannen tack vare sin enfald och för att han ”till följd av sin religiösa övertygelse saknade möjlighet att ta främmande kvinnor i hand” (som domstolen skriver) belönas med 60 000 spänn är så skrattretande att man först inte trodde det vara sant. Lena Andersson har nog beskrivit denna tragikomiska händelse bäst:
”Visserligen väljer man sin tro och sin ideologi, men kanske upphör det vid en viss punkt av bokstavstro att vara adekvat att beskriva hållningen som ett val. Kanske övergår den då i något annat. Kan det vara så att DO i själva verket här har handhaft ett ärende som inte rör religion utan funktionsnedsättning? Det vore en förmildrande omständighet för mannen om det kunde räknas som en fobisk tvångsneuros att enbart kunna ta människor av det egna könet i hand (eller den egna hudfärgen).
Tvångsneuros blir det när en handling måste eller inte kan utföras trots att det saknas rationella skäl för det, och fastän man vet att man generar sin medmänniska – och därtill oftast själv förlorar på alltihop. Neuroser och fobier behöver man hjälp att få bukt med. Myndigheterna ska inte stärka och upphöja dem till skyddsvärd ideologi.”
Kan det sägas bättre?
Lägg ned DO!
http://www.dn.se/opinion/kolumner/belonad-apartheid-1.1044711
Påminner mig om nazisten som inte ville skaka hand med mig på grund av mitt kön.
@Jan E, men om jag tror på bakterier, en annan sak? Jag har hela hösten mött människor som vägrat ta i handen. Lena Andersson i sin tur trivialiserar rätten att slippa ta i hand när den nödvändigtvis inte är trivial.
Sedan om skadestånd är relevant kan diskuteras, men frågan är om man har rätt till likabehandling av AF, vilket jag tycker är en billigare åtbörd än att straffa någon med indragen A-kassan.
@RedLib, konsekvent åtminstone. Jag förstår sedan inte hur upprörda en del blir (lex hamilton) över en sedvänja som inte skadar.
Wow, undrar hur han resonerade sig fram till det. Å andra sidan var ju kvinnor rätt underdåniga i det nazityska riket.
Det bästa jag läst i frågan hittills. Jag blir alltid glad över att det ialla fall finns vissa som kan hålla sig sakliga och inte flippar ut i gedigna känsolargument så fort frågan rör "muslimerna"
Hear hear!
Redlib: "För att vara en diskriminering måste det vara en särbehandling. Om en muslim inte tar någon i handen (iaf utanför den privata svären) kan de ju knappast diskriminera någon."
Faktum är att det visst rör sig om särbehandling, eftersom hans hälsningsbeteende enbart grundar sig på vilket kön personen i fråga har. Så det går inte att snacka bort att det rör sig om särbehandling från muslimens sida. För det gör det. Däremot tycker jag personligen att det är helt ok, eller i alla fall inget han ska bli bestraffad för. Inte minst för att, som Louise påpekar, det är skillnad på vad staten och individer ska få göra.
Det här är så dumt så jag vet inte var man ska börja.
Niklas Wikegård DO-anmäld
Frövisso kan vem som helst anmäla och det säger inget om vad DO tycker om saken.
Jag tycker dock anmälan tydligt illustrerar vad det är för fel på folk idag, de tror att det är rättighet att inte känna sig sårad och blir man sårad så är det diskriminering.
Tänk om man skulle driva den tanken till sin spets? Ingen skulle våga säga något av fruktan att någon någonstans kan känna sig subjektivt ledsen.
Bra inlägg, Louise!
I det svenska systemet har arbetsförmedlingen en särställning som gör att de kan stänga av människor från a-kassa och annan försörjning. Att då låta enskilda tjänstemän efter ren spekulation om handskakningens betydelse stänga av en persons inkomst är diskriminering. Det hade kunnat vara annorlunda om en lång rad arbetsgivare angett mannens beteende som orsak till utebliven anställning, men så var ju inte fallet.
Det visade sig ju att arbetsförmedlingen hade fel. Mannen fick ett jobb i Köpenhamn och flyttade till Malmö. Han arbetar nu på ett företag där han slipper skaka hand.
Personligen tycker jag nog att handskakning är en skitsak. Om någon respektfullt förklarar varför han/hon inte vill ta emot min hand så är det bara att acceptera.
Posta ny kommentar