Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).
Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)
Darwin Award säger jag bara. ;D
Ja värdiga pristagare.
Du kan inkludera SJ-resenärer till listan.
Ja, man kan ju undra varför huset var billigt. Kan det ha med det utsatta läget att göra? I alla fall är det inte så ovanligt med liknande fall, strandnära hus är ju ganska eftertraktade. Nu vet jag inte hur det är i Storbritannien, men i USA finns det på sina håll begränsningar för hur stora försäkringspremier som bolagen får ta ut. Eller så bistår staten med billig försäkring. Vilket förstås blir till ett moral hazard-problem, områden med stormar och skogsbränder fortsätter att bebyggas.
(Ny captcha-variant märker jag, snart blir det väl differentialekvationer som ska lösas *infoga smiley*)
Jag tänkte liknande saker när jag läste detta. Hur fasen kan man tro att ett stort rovdjur som normalt dödar och äter sälar är en lämplig bad- och lekkamrat för människor?
Särskilt en individ som redan tidigare dödat??
@Dennis, kul artikel på reason, men jag fattar verkligen inte varför staten går in och tar risker som marknaden redan dömer ut på goda grunder. Det har väl lite med senaste bankkrisen att göra också.
(någon rysk essäsajt envisas med att lägga in spam manuellt så kanske jag får steppa upp)
@Stefan, som någon sa någonstans i internetrymden:
'Killer whale kills trainer' - if only there'd been some clue that the animal was dangerous. If only. If only.
De här parkernas raison d'etre är att visa att vilda djur är så gulliga så att vi inte behöver skjuta dem. Och tydligen gick tränaren på det...
Men hela världen tycks ha behov att tro att djur är gulliga.
Jag tänker på munkar med tigrar där det kommer hända något och alla blir jätteförvånade och så blir vi jättecharmade av saker som:
Att vara djurvän är ädelt, men man måste inse att det räcker med ett lynnigt utbrott från ett lejon för att en av dessa ädla djurvänner ska vara död.
Vad gäller uppträdande killer whales, så finns det väl en ekonomisk aspekt i det också. Har man väl köpt in en sådan och den drar in pengar. Tja, då har man förstås ett ekonomiskt incitament för att behålla den, även om den har dödat ett par stycken
Men det är ju intressant att det faktiskt är så sällan som späckhuggare dödar sina tränare.
Vad gäller huset i Dover så undrar jag om kommunens planeringsdetalj sov, eller om de ville få in sköna skattepengar?
Jag skulle gärna flytta till San Francisco, så jag antar att jag är ganska dum...
Eller ja, låt oss se det så här: Vi tar hela tiden kalkylerade risker och om vissa väljer att ta en lite större risk än andra för att de anser vinsten större, är det verkligen ett tecken på dumhet? (Jag är övertygad om att de flesta som jobba med vilda, potentiellt farliga djur verkligen ÄR medvetna om riskerna. Även om de av flera skäl ogärna pratar om dessa risker.)
Posta ny kommentar