Andra upplagan 2010 med nytt extramaterial! Nu i bokhandeln.
2009 kom min bok Klassisk feminism ut på Hydra förlag. Den finns att köpa på bland annat bokus och adlibris.
Det är en bok som diskuterar feministiska frågor ur ett individualistiskt och liberalt perspektiv. I SvD kallades boken för en feministisk folkbildning för högersinnade. En intervju med mig finns på E24 kvinna: Individualistfeminist, javisst! I sommar diskuterade jag boken med Tiina Rosenberg i P1 som kan avlyssnas här (ca 20 minuter in).
Några samlade recensioner, och denna (Dalademokraten).
Vill man som gammal feminist få sin egen världsbild bekräftad ska man inte läsa Louise Persson. Vill man ha världsbilden utmanad ska man med fördel göra det. -- Susanne Sterner, Östgöta Corren
Anlägger man ett klassiskt liberalt och ett anarkistiskt perspektiv på feminismen – Louise Persson själv kallar sig libertarian feminist – lär många inom den etablerade kvinnorörelsen bli upprörda. På det viset är det här ett viktigt inlägg i debatten oavsett om man stödjer författaren i hennes strävan att omdefiniera och högervrida feministbegreppet eller ej. -- Filippa Mannerheim, Dalademokraten
Klassisk feminism är en viktig bok att läsa för alla intresserade, inte minst för att reflektera över sina egna ställningstaganden och åsikter som kanske kan behöva dammas av och funderas över en gång till. Radikalfeminist, socialkonstruktionist, liberal- eller särartsfeminist och naturligtvis även den som inte anser sig vara feminist alls, kan ställa sig frågan; Vad grundar jag mina argument på? Att de feministiska grenar som kritiseras av Persson redan har, och kommer att fortsätta, kritisera Perssons utgångspunkter råder inga tvivel om. -- Johanna Andersson, Tidningen Kulturen
Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv. Ja, det är nästan så att jag själv börjar överväga att kalla mig feminist. -- Sanna Rayman, SvD
Boken är väldigt genomarbetad... -- Tiina Rosenberg, SR (Lantz i P1)
"Det är faktiskt en mycket enkel orsak och verkan som ligger till grund för att vi tvingas lämna ungarna på dagis. För att marsvinsprojektet Välfärdssverige ska kunna finansiera alla projekt som 'befriar oss'."
Haha, klockrent!
En speciell eloge för uttrycket "marsvinsprojektet välfärdssverige". Det ser jag fram mot att använda i politiska fyllediskussioner med polarna. Tackar!
Heh. Du förekom mig, jag hade ett inlägg om Björk i kön. Tänkte bara tipsa om två av hennes föregående kolumner. Det klargörs ganska tydligt att det inte är så mycket smyg i socialismen, tycker iaf jag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=249117&previousRenderType=2
och
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=574&a=458058&previousRenderType=2
Dennis skrev om den andra:
http://www.katallaxi.se/2005/09/06/hur-man-fixar-barnuppfostringen/
Sorry för dubbelpostningen, jag fick upp något skumt felmeddelande och trodde att det misslyckats.
Greger: Något allmänt strul med databasen, verkar det som.
Jag tappade intresset för Nina Björk med Sireners Sång. Annars har jag lagt Under det Rosa Täcket på min dotters och min sons täcke. Vilken var ganska hyfsad.
Tack för länkarna. Egentligen inte så förvånad. Men bilden klarnar. Hon verkar ganska...ehm...tja...om man får använda ordet...pantad. Jag tror hon ska hålla sig till litteraturanalyserna.
Tobbe: Varsågod, det är bra att veta att man bidrar till fyllesnackets högre nivåer!
Problemet med Björk - utifrån vad jag har läst av henne - är att hon verkar analysera alla typer av problem och samhällsföreteelser utgående från sitt eget litteraturvetarperspektiv. Och mitt i all hermeneutik tappar hon bort sig totalt och ser tolkningarna som sanningar, vilka vid det laget har befriat sig från allt vad empiri, rationalism och allmänt sans heter. När jag försökte ta mig igenom hennes Sireners Sång drabbades jag av en stark känsla av disorientering, ungefär som om jag hade sugits in i en helt annan dimension där upp är ner, framåt är bakåt, och logik är geleråttor (eller något liknande). Man insåg att allt som stod skrivet var jättekonstigt, men visste inte riktigt i vilken ände man skulle börja kritisera eftersom det fanns ett helt nystan bestående av bara ändar. Jämför med den liknande känsla som man får av frasen "lika lön för olika arbete" i hennes senaste artikel.
(Fast Under det Rosa Täcket hade sina poänger, det erkänner jag.)
Hmm, jag borde försöka ta mig igenom Sireners Sång igen, för att se om jag är lite mer mogen för att ta itu med alla konstigheter nu; det var trots allt några år sedan som jag försökte läsa den. Vem vet, jag kanske upptäcker att jag haft fel hela tiden och plötsligt Inser Sanningen, eller nåt.
Skrattar lite hjärtligt åt din beskrivning. Jag var rätt förtjust i hennes första bok, den var inte alls knepig att följa och det gick rätt bra att förstå var hon drog sina egna slutsatser och var det handlade om mer empiriskt byggda slutsatser. Med boken Sireners Sång blev det väldigt rörigt just för att det var omöjligt att avläsa vad som var hennes personliga åsikter, eller vad som var giltiga mönster, men allt snurrade runt en uppfattning som man nästan på förhand måste ha insikt i. Jag förstod inte riktigt heller vad det var hon ville säga.
Ja, vad betyder lika lön för olika arbete? Också en trådände som man nog måste på förhand dela hennes syn och inre logik för att ens kunna börja gissa vad hon menar.
Även en litteraturvetare måste väl förstå att texter måste ha en komponent av kommunicerbarhet?
Louise: Ursäkta, men du skrattar bara lite hjärtligt?! Hmpff.
Björk verkar ha distanserat sig allt mer till sin första bok under åren. Så här står det i en intervju med henne i tidningen Lundagård som gjordes tidigare i år:
[I] efterhand tycker hon själv att Under det rosa täcket egentligen är en del av vad hon kallar det liberala projektet.
-Drömmen om individens frigörelse från alla band. Men den är ju skriven i en viss ålder när man vill det. När man fått barn vill man inte längre frigöra sig från alla band.
Och så var det med det.
Nej, jag förstår inte heller varför hon inte förklarar sin tankegång mer ingående. Well, vi har ju förstås den mer elaka tolkningen - att det inte finns någon tankegång att förklara, men tydligare än så här borde hon väl ändå kunna vara? Försöker hon ens? Jag tror lite som du - att man redan innan man läser hennes texter måste vara med på hennes premisser, vilka de nu är. Det blir mer ett predikande för de redan invigda medan resten av världen gapande ser på i allt sitt oförstånd.
Nu skrattar jag ännu mer.:-D Och drar till och med till med en smiley (vilken konstig mening det blev).
Ja, det sa ju allt. Varför man gillade hennes första bok och varför hon uppfattas vara obegriplig nu. Det får väl vara förklaringen.
"En av de största anledningarna att människor måste arbeta så mycket är ju för att staten har så höga skatter."
Brukar inte sambandet mellan skattetryck och arbetstider se ut ungefär tvärtom? Färre arbetsdagar i länder som Sverige och Frankrike, fler i England och Amerika. Att förlänga sin arbetstid är ju en klart rimlig reaktion på att få mer betalt för tiden man arbetar, särskilt om ens utgifter ökar på grund av mindre utbetalningar via välfärdssystem.
Nina Björks krönika var väl annars en utomordentligt fånig kombination av familjeromantik och tvångsfeminism, tyckte jag.
Mycket talar för att dagis är NYTTIGT för barnen, bl a har Linda Skugge och Liza Marklund framhållt detta, och jag kan instämma av personlig erfarenhet. Hemmabarn blir tafatta och skyddslösa i levande livet.
Och strängt taget har ju samtliga problem över huvud taget bara FEM alternativa lösningar: skattesänkningar, skattesänkningar, skattesänkningar, skattesänkningar eller skattesänkningar. Sen är Lyckans Land ett FAKTUM!!!!!!!
:oD
medan frankrike brinner
Louise beter sig stundom något Sven-skt, hahahahahahahahahahaha! Nu var jag verkligen ROLIG!! ;oDDDDDDD
Om jag vore så enkelspårig. Vilket iofs kan tyckas här.
"fiffiga Pippi Långstrump-lösning"
Tack för den elaka frasen. P.L. är för övrigt den mest konkretbundna romanfigur jag känner till.
Posta ny kommentar