Alla människor har ovanor, även den bloggande deckarförfattarinnan Annika Bryn som ser så ordentlig och oförvitlig ut,  som alltså utmanade mig att lista min egna. 

Sure. It's confession time.

1. Att möblera om/måla om/tapetsera/gräva upp trädgården/hugga ner träd/förflytta berg/leka Hulken/ en gång i månaden som en funktion av en viss hormoniell cykel och bli jättearg och förnärmad om min man påpekar/gör sig lustig över att det är just en funktion av en viss hormoniell cykel. Biologisk förnekelse. 

2. Att dammsuga så fort någon klivit på mina golv. Ok, det har blivit lite bättre, jag väntar tills de har gått. Jag är överdrivet pedantisk med mina golv och får ångest över smulhärdar, så till den grad att jag kan sömnlös av 'problemet' gå upp klockan tre på natten för att sopa. 

3. Att ibland vara disträ och humma nickande när någon pratar med mig och i själva verket inte höra ett dugg vad denne säger. För jag är någon annanstans i tanken. Min son säger att jag får något glasartat i blicken och då blir han arg  och säger att jag inte lyssnar, och jag säger: - det gör jag visst det. Varmed han frågar mig vad han har sagt. Och så får jag något glasartat i blicken. Osv. Den enda andra som riktigt kommit underfund med detta är Carina, min käraste honey, som plötsligt kan avbryta mig i telefonen och säga barskt: - du lyssnar inte va? Det här är riktigt pinsamt och otrevligt. Jag känner ingen det från min egen mamma, hon var exakt likadan, och jag avskydde när hon såg på mig som om jag var genomskinlig. Disträ. Försjunken. Tankeflykt. 

4. Att nästintill kroniskt vara försenad 15 minuter varhelst jag ska. Vare sig jag planerar väl eller inte. Jag hatar det här. Jag springer jämt.

5. Ostgalen. Jag menar, riktigt crazy galen. Finns inte någon ost i kylen för att någon ätit upp den och jag har planerat att det ska finnas en ost i kylen, blir jag på väldigt dåligt humör. Vi har helt sjuka gräl om ost, som slutar med att någon får gå ock köpa ost, vare sig det stormar ute eller om man måste åka till närmaste mack mitt i natten för att köpa ost. Det måste finnas ost i kylen. Det går inte att leva annars.

Så, nu får vem som helst ta utmaningen vidare, om ni törs.