Som sagt, Alliansen verkar inte förstå vad som hänt och händer.

Avgå. Alla. Nu.

Har du ingen förståelse för kritiken? 

- Beslutet är ju fattat.

Men det är ju det som de kritiserar. 

- Jo, det kan man göra, men beslutet är fattat, säger Fredrik Reinfeldt. 

Det här är ingen regering, det här är en teaterföreställning, regisserad av The League of Gentlemen. Vi är hållna som gisslan i Royston Vasey.

Jag gillar inte att döma människor och säga att de är ytliga och tråkiga. Men nu är jag där ändå. Man måste naturligtvis inte för att vara spännande och important skriva om FRA-lagen dag ut och dag in, men varför irriterar det då mig? 

För att det skrämmer mig.

På midsommarafton samlades vi vid dansplatsen, och vi var fyra tanter som brukligt dras till varandra, och genast utbrast vi "fy fan FRA-lagen". Och någon av oss sa efter en stund att om man skulle grabba tag i närmaste person här och nu skulle de inte ha en aning om vad, och förresten skulle de inte tycka att det var "fy fan FRA-lagen". Det skrämmer mig. 

Hur som helst. Varför enfrågepartier i längden inte är ett alternativ för liberaler, eller åtministone inte för mig.

Emma Opassande ställer frågan vad det skulle vara för fel med att stödja ett enfrågeparti som Piratpartiet. Svaret hon levererar är att det inte är fel på det, eftersom integritetsfrågor (som fildelning och övervakningsfrågor) är en så stor och viktig fråga som värnar om "frihet och demokrati". På ett annat ställe flikar Rickard Falkvinge in att frihet är lika viktigt för socialister och liberaler och att deras fråga kan ena dem (jag hittar inte kommentaren just nu).

Jag håller inte med. För att värna "frihet och demokrati" betyder inte så mycket om de inte vilar på en moralisk princip. Antingen är det en princip som socialister och liberaler delar, eller inte.

Piratpartiet, trots sina goda föresatser, är och förblir ett enfrågeparti, och frihet och demokrati har verkligen inte samma innebörd för socialister och liberaler.

Frihet är - för mig - inte något delbart i beståndsdelar som går att sortera i olika "viktiga" frågor, och det är inte ett begrepp som kan delas mellan liberaler och socialister. Frågor kan vara olika angelägna, men det är inte samma sak som att de är olika viktiga. Vissa frågor är inte mindre viktiga för att det berör ett färre antal människor, och andra frågor är inte mer viktiga för att de berör ett större antal människor.

Prioritering är dock en väsentlig del i att vara en människa, det går inte att personligen föra krig på alla möjliga fronter, och allra minst samtidigt. Det är dock lättare att föra krig, och koncentrera sig på frågor, om man står stadigt och tryggt i universella principer och värderingar som innebär en konsekvent och moralisk syn på människa och samhälle, som rätten att slippa våld och tvång.

För mig är den moralen byggd på självägandet och rätten till egendom, och därmed de individuella rättigheterna. Det kan låta gnälligt så här medan striden om FRA-lagen faktiskt gör att hela det politiska Sverige gungar, men saken är den att denna strid handlar om värden, inte om övervakning och fildelning i första hand. Att försvara frihetliga värden är svårt, för vi måste alltid ta ställning till en grundläggande moral. Det är inte viktigast för mig att skatterna sänks, eller att FRA-lagen sänks. Det viktigast är att säga ifrån, att det är inte rätt att politiker i "demokratisk" ordning kommit att agera som förmyndare över medborgarna och dessutom tar hiskeligt betalt för det också. För mig är frågan om t ex prostitution eller narkotikaanvändande lika viktig som "integritetsfråga" som FRA-lagen och som vilken annan fråga som handlar om självbestämmanderätten människan har över sitt eget liv.

Det är inte övervakningen i sig. Den är resultatet. Det är bristen på liberala värderingar sedan mer än 40 år tillbaka som gör att svenska politiker ser det som tämligen oproblematiskt att styra våra liv, ända in i sängkammaren, till och med vad vi stoppar i våra kroppar, och nu även i vår kommunikation. Så, med den synen är moraliska hinder mot övervakningslagar som hotar vår integritet sedan länge sprängd.

Jag kan inte väga allas vår rätt till självbestämmande mot allas vår rätt att i fred kommunicera. De hör ihop.

Det är mitt svar. Just nu.

(med anledning av IDG:s kärleksbombning på deras förstasida idg)

"Om signalspaningen fortfarande innebär risker för integritet och frihet utan att ha en bevisad effekt, kan jag inte stödja ett sådant beslut. Och därför är jag tvungen att följa min övertygelse. Det är jag och ingen annan som accepterat ansvaret att på riksdagens plats 199 representera mina väljare i Dalarnas län. Om det inte spelade roll vem jag är och vilka idéer jag representerar hade riksdagen inte behövt bestå av 349 ledamöter. Det hade räckt med sju partisekreterare som träffas och avgör frågorna med olika antal röster efter senaste valutslaget." -- Camilla Lindbergs motivering til nej.

Camilla Lindberg (FP). Helt otippat. Stå på dig, annars gör staten det. Och hon menade det. Det vill jag kalla ryggrad.

PS. Sverige har blivit slashdottad x 2. Kan bli överlastat.

Var inte arg på Fredrick och Annie, säger några, det är ju trots allt partiernas fel. Det senare är förstås helt rätt, men besvikelse över personer som hade chansen att försvara frihetliga värden och sumpade den är fullkomligt förståelig och giltig. Sådant ska svida. Kanske det är lite som Thomas Gür klagade häromdagen, och vi luras att tro att unga människor ska förmå axla frihetens banér principfast. Unga, kaxiga och med gott självförtroende. Så länge ingen kris seglar upp som kräver något exeptionellt. Federleys darrande läppar i Riksdagen var en bitter underskrift till det. Jag är inte intresserad av Federleys mammas goda råd, även om det skulle kunna ses som sympatiskt och genommänskligt på alla vis. Men det är inte bara Federley som ska sova på natten, och det är liksom kärnan i att ta ansvar som politiker. Däremot vill jag veta varför Federley godtar en lag av denna kaliber till trots mot hans annonserade motvilja till "bodströmsamhället" och hur det är möjligt att att inte förstå att Burkes citat lika gärna kan handla om hans egen feghet? Må vara att han medverkat till en återremittering, men det är ju som andra redan sagt bara kosmetiskt. Jag kan inte heller för mitt liv förstå Annies citerande ur Rands Och världen skälvde, för vad hade det alls med henne att göra? Ett klart och tydligt nej hade motiverat slikt citerande.

Det skulle kunna vara enkelt och skönt någonstans att skylla allt det här på partimobbning. I Federleys fall dog den teorin när han började yra om att han hade svårt att ta ställning till själva lagen. Så det gäller inte Karl Sigfrid som utsattes hårt för pennalism och drog sig tillbaka med sin åsikt intakt om än tilltufsad.

Bloggarna stoppade inte FRA-lagen. Ett massivt uppbåd stoppade inte FRA-lagen. Och allra minst skötte media sig. Det här monstret borde aldrig ha konstruerats och tagits upp igen. Det spelar ingen större roll att Bodström var den ursprunglige arkitekten, och jag vet inte varför Federley återkommer till denna typ av fakta. Problemet är ju att påstådda liberala frihetsvänner godkänner den trots allt.

Tillägg: Federley bloggar idag och verkar faktiskt låtsas som om han inte svikit. Bedrövligt pinsamt att han nu dessutom verka ljuga.

Dennis bloggar också om det där med Rikets säkerhet och här är ett money qoute:

När man säger sig vilja skydda rikets säkerhet så betyder det förstås att man vill skydda Majas, Annas, Gustavs och alla andra människors säkerhet. Och i det här fallet vill man göra det genom att övervaka just Maja, Anna, Gustav och alla andra människor när de kommunicerar med varandra. I stället för att gömma sig bakom nationen så belyser det att man faktiskt är ute efter att inskränka integriteten hos de människor som man säger sig vilja skydda.

Det här var ju rätt intressant:

Svenska underrättelsemyndigheter kan sedan använda uppsnappad information från till exempel Ryssland i byteshandel med andra länder. I lagtextförslaget står att 'myndigheter som skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får, enligt regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer.'"

Enligt Bo Hugemark, pensionerad överste och säkerhetspolitisk kommentator, skulle information insamlad genom spaning i rysk trafik kunna vara värd mycket för andra länder.

Ryssland mål för spaningen

Inte utan att det föranleder en undran.

och tydligen ryktas det förslag om återremiss enligt Hax.

nu talar Federley och berättar hur svårt hans beslut varit och citerar konservative Burke: Den enda som behövs för att det onda ska triumfera är att goda män inte gör någonting. Han ser ut och låter som han ska klappa ihop. Men vad farao betydde det verkligen? Återremiss...

...det är ju hur fascinerande som helst att bland annat höra Kalle Larsson citera gamla klassiska liberaler som Benjamin Franklin och plädera emot tanken att det är rätt att värna frihetliga värden med metoder som kränker dem. Det får han gärna vidare utveckla kontra andra liberalt demokratiska värden som t ex yttrandefriheten och lagen hets mot folkgrupp...

bara en tanke. Revolutionen är som vanligt permanent och ensam.

Väntar på att bland annat Federley ska äntra talarstolen och tala ur det frånvarande skägget, och kanske ändrar svensk framtida historia. Under tiden kan man kanske läsa Anna König Jelrmyr om man saknar vad ja-sägarnas argument verkligen består av. Om det är så moderater och övriga alliansen resonerar i frågan, bäva månde vi alla.

Hon skriver bland annat:

Vi kan givetvis inte hundraprocentigt garantera att missbruk av signalspaning inte sker. Men vi gör det betydligt svårare än idag, inte minst med den insyn som finns. Bör risken för enskilda tjänstemäns missbruk av befogenheter leda till att vi helt förbjuder signalspaning och underrättelsetjänst? Jag anser inte det. Precis som att jag anser att det ska finnas digitala patientjournaler, trots att vi vet att det finns personal på sjukhusen som ibland kränker integriteten och går in och läser. Däremot bör det finnas hårda straff och sanktioner mot dem som går in och bryter mot reglerna.

Nej, just för att vi inte kan garantera att missbruk inte kommer ske är det av vikt att inte släppa lös den. Insyn är inte nog, utan snarare en legitimitet, inte ett hinder och dessutom något som vi avhänder till en stat vi ska förmoda alltid kommer ha goda avsikter. König-Jerlmyr verkar dessutom tro att de som är emot lagen är emot all signalspaning. Att likställa patientjournaler med den typ av signalspaning som lagen avser är som att säga att det går precis lika bra att centralisera alla patientjournaler och alla medborgares förehavanden hos en vårdgivare och låta polisen/närmaste säkerhetsmyndighet söka av lämnade uppgifter.

Vi kan också jämföra med att vissa uppgifter i våra kontakter med myndigheter är sekretessbelagda, som exempelvis våra förehavanden med det offentliga som i socialtjänsten eller med skolans kurator. Samma sak är fallet med den största delen av våra förehavanden med vården. Med Königs-Jerlmyrs logik så vore det inte värre med lagen än att låta polisen/myndighet med säkerhetsbefogenheter att söka igenom sådana uppgifter.

Men det kommer inte någon propsa på. Men det kanske bara är en tidsfråga, för har man tagit det steget är det inte alls svårt att motivera nästa steg. 

Detta är alltså resonemang som yttras av de som nu ska rösta på lagen. Detta kan vara det största misstag alliansen gjort.

Jag må inte gilla Birgitta Ohlssons (FP) åsikter* i frågan om sexköpslagen och relaterat, men helt utan tvivel tycks det luta åt i skrivande stund att hon är den som kommer gå rakryggad ur detta nationella trauma. Inte en gång hon har framfört tvivel på vad hon tycker om lagen och dessutom att hon inte kommer trycka på någon ja-knapp. Jag tycker hon kan behöva känna det extra lilla stödet, bra och modigt av dig Birgitta! Cecilia Wikström (FP) och Karl Sigrid (M) har också uttryckt att de  kommer rösta nej, vilket också är bra.

Jag kommer gå på demonstrationen i morgon, genom feber och huvudvärk, ett litet offer. Det är inte ett hot, det är ett stöd. Pratade med Isabella igår och hon kommer också finnas där någonstans i myllret. Om det inte vore så att horstigmat existerade kanske vi kunde haft en en egen protestbanner med orden: "Horor och feminister mot FRA-lagen!", men det är ju ett önsketänkande.*

Ett ja till lagen är att öppna dammluckorna för något få människor är beredda att ge upp när allt kommer kring. Individens suveränitet. Det är vad det handlar om.

Till och med Dagens Arena skriver oväntat smart och insiktsfullt. Det är inte utan man undrar hur det kunde gå så fel.

Nu väntar nationen på att FRA diskuteras i Riksdagen.

Update: Centern godtar förslaget med en röstförklaring, men jag fattar ärligt talat inte riktigt vad det betyder med röstförklaring i sammanhanget (bortsett att de vill ställa något krav), huruvida det betyder att Federley och Johansson därför röstar med förslaget eller om det betyder att de påverkat att en röstförklaring blir av. (Behöver jag nämna det senare har töntstämpel på sig?)

*) Jag sparar en diskussion om paradoxen Birgitta till ett annat tillfälle.

En småfet kort man som en liberal symbol, men vem är jag att klaga, så här sprider jag då Freddi och Mattias video, kanske det hjälper i valet mellan politisk karrriär och att göra det rätta. Jag tvivlar, och det är ju lite skillnad att vara fjunig osäker tonåring och politiker som redan gjort politiska val, men det är rätt kul ändå.

Döda politiska karriärers sällskap. En satir.